Jag gick ner nästan 20 kilo under 16 veckor. Jag höll mig förhållandevis strikt till att ha en så jämn nedgång som möjligt, 1 kilo/ vecka. Det ”experimentet” gick ut på var att ta reda på om man kan göra en KRAFTIG viktminskning på LCHF-diet samtidigt som man tränar någotsånär hård tyngdlyftningsträning. Jag har tidigare i karriären gjort några liknande viktminskningar, men ville göra jämförelsen med LCHF-metoden. Olika felkällor för detta är att jag inte befinner mig i elitstadiet av min karriär längre, att åldern i sig (mer än 15 år sedan jag gjorde en sådan viktminskning) kan ställa till problem mm. Det jag försöker säga är att slutsatserna jag kommit fram till naturligtvis är fullständigt ovetenskapligt uppbyggda och HELT baserade på mina egna upplevelser och erfarenheter enligt en alltgenom subjektiv bedömning. Dock är mina tidigare erfarenheter på området relativt omfattande varför min åsikt/slutsats kan vara av visst intresse.

Den första delen av viktnedgången ( 6-8 kilo) var att betrakta som i det närmaste helt utan negativa effekter, snarare så att man upplevde en viss snabbhetsökning (vilket man ju även får som effekt vid vilken typ av viktnedgång som helst). Den positiva effekten med att man äter mycket ( och gott!!) var påtaglig! Humöret var på topp och man hade gott om energi att träna på. Dock kom efter ca 6 veckor (och ungefär lika många kilon) dom första tecknen på att repsträningen började bli jobbig att upprätthålla. Inget problem för just mig sett till hela testet, eftersom jag kör extremt singelinriktad träning i takt med att jag närmar mig tävlingsform. En metod som säkert en del har sin åsikt om(även jag såklart) men det spelar ingen större roll för testet som helhet.

Andra delen (9-15 kilo) började effekterna bli påtagliga i repsträning, men även maxstyrkan (framförallt i knäböj)  började försvinna. Toppresultaten sjönk här ca 20 kilo jämfört med före viktnedgång. Bör dock påpekas att detta är fullt logiskt och naturligt vid all större viktnedgång. Vid en så låg minskning iresultat som möjligt kan man fortfarande nått en kvalitativ ökning, vilket är målet! Musklerna började ömma mer och mer, dock inga större problem med muskelfästen kring knäled mm, vilket jag upplevt vid tidigare viktnedgång(fast det kan ju även berott på att jag då lyfte på avsevärt tyngre vikter).

Sista delen blev (precis som vid all kraftig viktnedgång) ganska slitsam och darrig. Tappade en hel del av trycket på slutet och upplevde sedan under själva tävlingen att energin var HELT SLUT efter rycket trots att jag fyllt på lagom och bra med energi efter invägning.

Jag väljer att i denna text enbart berätta om själva upplevelsen och känslan och återkommer med slutsatser och rekommendationer i en senare text.

Konstaterar bara att det gått några dagar sen SM nu och att kroppen redan börjat återfå en mera "hälsosam" form. När det kommit tillbaks lite vätska och näring så får musklerna bättre form och man ser inte sådär "genomskinlig" ut. Dessutom bör det påverka humöret positivt. De sista veckorna fick jag jobba väldigt hårt med deprissionsliknande symptom som ju med allra största sannolikhet berodde på någon slags undernäring, detta trots att jag hela tiden var mätt. Intressant med tanke på LCHF kontra hård träning...Ska försöka få ihop en sammanfattning på det temat under dagen.